söndag 2 oktober 2011

Innan hon frågade
om jag hade sett
något vackrare
än kastanjeträdet
bad hon mig
att inte skriva någonting
om henne.

När hon hade
försvunnit ur
mitt synfält
skrev jag ner
dessa rader.
Vi närmar oss övertid.
Oset från grannarnas grill
når mitt fönster,
på avstånd hör jag
att någon skriker på finska
och en hund börjar skälla.
Jag stänger av TV:n,
tänder en cigarett och
andas ut röken under
köksfläkten.

Vi närmar oss övertid
och jag tror inte längre
att du kommer för att
hämta tröjan
du glömde.